I landet där alla är lyckliga

Det finns ett land någonstans där alla har det bra, där alla har ett jobb de tycker om att syssla med, där alla familjer är lyckliga och bråkar bara om triviala saker som vart ketjupen ska stå i kylskåpet. I det här landet finns inga krig, inga större bataljer om vems namn ska stå som ägare på den där biten mark bakom kullen. Alla hjälps åt att odla sin mat och delar sina kor och grisar med grannen när de vill äta kött, för det är så man gör i landet där alla har det bra.

Man kom fram till att man inte behövde bilar, för ingen behövde stressa till jobbet, för oftast så fanns jobbet nära där man bodde, i sina hus, som alla var precis lagom stora för familjerna som bebodde dem, och alla var lite olika, med lite sneda dörrar, men det gjorde inget, för alla som hade hjälpt till att bygga husen hade haft kul och trevligt när man gjorde det tillsammans, och måltiden man hade ätit varje kväll när man hade byggt en hel dag hade alltid varit precis lika underbar som dagen innan.

Men så en dag kom stormen, och allt man hade byggt upp tillsammans blev förstört och ingen hade några hus kvar, grisarna och korna man hade delat på hade många flugit bort över kullen, åkrarna hade blivit upprivna och allt hade i stort sett blivit förstört. Bara ett par hus hade klarat sig, och bara ett par kor och ett par grisar. Några bitar åker hade faktiskt klarat sig med, och människorna som bodde nära där åkrarna, korna och grisarna bodde, var de som hade tagit hand om det hela, hade som tur gömt sig, som alla andra, i den stora källaren under sitt hus.

När folk kom upp ur sina källaren och såg förödelsen som hade skapats vart det många som grät, många som inte visste vart man skulle gå för att söka tröst och många som var arga. De flesta hade börjat trösta varandra, och ta hand om sina vänner som var sårade. Men vissa, hade börjat med att ta hand om sig själva, se över att de som hade varit deras uppdrag att ta hand om fanns kvar, att deras kor var kvar och mådde bra, att just deras bit åker fanns kvar, och att ingen annan skulle komma och ta av den för att ha för sin familj.

Detta skapade problem i landet där alla hade det bra, för nu hade avundsjukan födds, och snart efter avundsjukan så kom begäret. För nu hade de som höll vid djuren och spannmålet börjat kräva saker av varandra, och kunde man inte byta en gris mot en ko eller två säckar mjöl, så fick man vara utan. Man hade skapat ett klasssahälle ur krisen och direkt hade man delat på alla, de som förr var ens vänner fick stå utan hus och utan mat, och bara de som hade något att erbjuda var de som fick något att bli erbjuden.

I desperation hade en man och hans familj försökt stjäla en ko, för de behövde mjölk, och kons hållare hade blivit så rasande att han hade slagit mannen med en sten tills det rann rött ur hans huvud och mannen slutade andas. Det första mordet hade kommit till landet där alla mådde bra. En kort tid däreften kom en man som inte hade något att äta på att man kunde bygga stora hus, med vingar för att snabbare göra mjöl av kornet, och om man använde kor för att dra de stora hjulen när vinden inte blåste, så kunde man göra mjöl alltid. En annan man kom på att det var otympligt att byta kor och grisar mot mjöl eller vise versa, utan att man skulle använda speciella papperslappar, med siffror på.

Papperslapparna med siffror på skulle man få för att göra marken brukbar eller mata och mjölka korna som drog kvarnhjulen, och så hade man skapat arbeten till de flesta i byn, så att alla åtminstånde hade en chans att skaffa sig papperslappar med siffror på för att kunna köpa mat, ett par människor gick ihopa, de som var duktigast på att bygga husen, och de ville ha papperslappar för att bygga nya hus. Så småningom började man kalla papperslapparna med siffror på för pengar, och nya uttryck som affärer och marknad skapades för att kunna hålla reda på vad som hände med pengarna. Folk som var duktiga på att räkna kallade sig för ekonomer och byråkrater.

Andra som inte ville jobba för pengarna började berätta sagor, sen skickade de runt små hattar som de tog emot pengar i, detta kallade man donationer. Många tyckte om sagorna så mycket att man gick dit och lyssnade varje dag, tog åt sig och började anpassa sina liv efter sagorna. Detta märkte de som berättade och började dra nytta av detta själva, man kom först på saker som man tyckte var roliga att se andra människor göra, men sen började de kanta historierna med saker som de tyckte att folk borde göra, allt man utgick från var livet hos en enda man, en gång för länge sedan, sade att detta var sanning och att om man inte trodde på vad de sa, så var man en förrädare och en kättare och man skulle hamna på ett hemskt ställe för all evighet när man dog. Tillslut fick sagorna ett namn, man kallade dem religion, och man byggde stora hus med tinnar och torn som man hade sina församlingar i.

Tiden gick och saker blev bara värre och värre för folket som bodde i landet där alla en gång var glada. Folk började vara måna om vad som var sitt och vems som var någon annans. "Mitt!" sa man, och satte upp stängsel och staket runt sina hus, hade man en liten odlig utanför sitt hus så satte man upp ett större staket runt det, så ingen som inte var bjuden kunde ta. Man började bygga fordon som man kunde ta sig till och från sina jobb med, bilar, cyklar, häst och vagn, ja allt man kunde tänka sig. Detta skapade många jobb, mer än man hade räknat med och man började utforska världen.

Man upptäckte till sin förvåning att det fanns ställen som var precis lika det som i landet där ingen nu längre var lycklig, och att vissa ställen var som där det var innan. Man byggde stora kanoner och små saker som riktade explosioner åt ett visst håll, för någon kom på att om man blandat två svarta pulver så säger det pang! Sen kan man använda pangpulvert till massor med olika saker, i början var det tänkt att man skulle använda det i gruvorna, för att lättare kunna utvinna malmen för att kunna bygga hus och fordon. Men en man kom på att om man stoppar lite i ett litet rör och sätter en liten bit metall framför, och slår med en liten liten pinne på bakomsidan, så kan man få metallbiten att flyga snabbt och långt åt ett håll, om man har den i början på ett rör. Detta kan man använda för att få det röda i människor att komma ut, så att de slutar andas.

Så man tog tina båtar och bilar, som man hade lagt stora metallbrickor på ut i världen för att besöka de andra länderna, där folk antingen var lyckliga, eller länderna som var precis som den de kom från. Männen sprang ur sina skepp, och sina bilar med metallblrickor på och började panga på alla de kunde se, tills antingen alla var döda, eller den som bestämde viftade med en vit flagga (för det var så man gjorde när man visade att de som kom från ladet där ingen längre var lycklig hade vunnit) Så sa männen som kom med båtarna att "nu är detta vårt" och man stoppade en flagga i marken, och man tvingade de som bodde där att göra som de sa.

Man kallade detta krig.

Men självfallet vart det lika i ett annat land, och efter en tid så möttes de både länderna på mitten av världen, och krigen blev många och långa och svåra, många människor dog, och man var tvungen att hela tiden skicka in nya till fronten för att slåss, för alla ville ha det land som de andra hade, sa man. Men egentligen visste många inte varför man skulle ha det, man hade ju redan så mycket, var man verkligen tvungen att ha mera?

Man tänkte och tänkte och tänkte, och man forskade och man använde stora speglar och slipade glasskivor för att titta på små saker med, och en man kom på att allt är uppbyggt av små små små saker, han kallade dem atomer, han kom på att det fanns massor med kraft i dem, mer kraft än i allt krut i världen, och att om man byggde bomber som man använde den här kraften i, så kunde man få det röda att komma ur jättemånga människor samtidigt, och alla slutar andas. Man byggde en jättestor bomb och man visade den för de andra som krigade mot landet där alla en gång var lyckliga, och man sa "om ni inte ger oss vad vi vill ha, så använder vi den här på er, och då kommer ingen av er att andas längre."

Landet som stred mot landet där alla en gång var lyckliga, visade att även de hade byggt en stor bomb som kunde få alla dem att sluta andas. Krigen upphörde, och alla var rädda. Rädda för vad de andra landet skulle göra, skulle de använda sin stora sluta andas bomb? Skulle de inte längre få andas? Vad händer med allas arbeten och kor? Varför gör han som bestämmer inte något? Varför är det ingen som löser detta.

Tiden gick, många år passerade, man byggde flygande bilar, som alla var utrustade med stora bomber som gör att alla slutar andas, och nu hade man byggt bomberna så stora att det inte spelade någon roll var i världen man släppte dem, för om man gjorde det så slutade alla andas, överallt, samtidigt.
Ett litet missförstånd gjorde att ett plan med en bomb, inte så stor, släpptes över landet som stred med landet där ingen var lycklig och alla var rädda. Snart så bestämde man att fullt krig fick bryta ut, och det tog inte lång tid innan alla bomber man hade började flyga runt.
Och hela världen var helt plötsligt i spillror, och det röda från planeten kom ut, och ingen andades någonstans, eller någon igen.

fyra steg frammåt, ett två tre steg tillbaka.

Blondinbella tycker: Nej till registrering av aborter.

Till att börja med så tänker jag bara säga, grattis, jag hittade inte ett enda stavfel, kanske för att jag inte mer än läste snabbt och man inte registrerar sådant då.

För det andra, jag hade varit intresserad av att veta varför du anser att det är ett steg tillbaka i utvecklingen, för det är som sagt av intresse att lägga pengar på en studie som bevisar två elementära saker; 1. Invandrare med muslimbakgrund gör abort i smyg av hedersrelaterade skäl. 2. Låg till medelklassinkomstagande UNGDOMMAR gör abort, förmodligen för att de antingen anser sig själv för unga för att ha ett barn eller helt enkelt inte finner sig i den ekonomiska trygghet där de känner att ens den minsta chans av att göra ett så pass finansiellt kritiskt beslut som att skaffa barn är rimligt.

Det finns säkert en anledning till att man inte ger ut gratis p-piller och gratis dagen-efter-piller, ellerhur?
Det är för att p-piller och dagen-efter-piller är skadliga för kroppen i längden, och enligt den hypokratiska eden så får man inte göra skada, före allt. Kondomer däremot, har i alla fall utom två (som vanligt) visat sig vara både säkra och effektiva i kampen mot ofrivillig graviditet, dessutom skyddar de lika ofta mot att man blir tjock som att man blir sjuk.

De två tillfällen en kondom är "skadlig" är när man antingen är alergisk mot latex, som de flesta kondomer är tillverkade i eller när de går sönder. Då finns dagen-efter-piller, pheew, ellerhur bella?

Och vad det anbelangar sexualundervisningen i svenska skolor, tja, säg vad du vill, men du får väl lära dig ungefär hur din kropp fungerar, vad preventivmedel är, hur de används och varför man ska akta sig för könssjukdommar?
(visserligen skulle man kunna avdramatisera många av dem, jag menar, det finns oftast en ganska lätt behandling som gör dig frisk igen.) DESSUTOM, så finns det många sjukdommar som smittar via blod, men endå inte kallas könssjukdommar, detta på grund av att de inte direkt attackerar ditt kön, men de gör dig sjuk. Ät penicilin med måtta.

Och jo, att avskräcka folk från abort tycker jag är ett mycket bra sätt att minsta den allt för närmande överbefolningen, men framför allt tycker jag att lagarna om utvisning borde bli lättare att överträda.

Så nu har du något att tänka på, och du kanske förstår att verken abort eller p-piller skyddar dig mot till exempel aids, hiv, klamydia, gonnoree eller någon annan bakteriell sjukdom som frodas i ditt blod.

Konsten att sälja sin själ.

Rubruken har väl egenligen itne så mycket att göra med vad jag kommer skriva, för vad jag tänker skriva har jag inte kommit fram till än och det enda jag gör nu är att skriva fritt..

I alla fall, 4 jordgubbar och en ask ciggaretter, är det priset på lycka numera? eller är det något ännu mer basalt, en kopp kaffe och en plats i skuggan?
Jag personligen har lite svårt att avgöra, jag vet vad lycka inte är, det är ett jobb som hatar en och en kropp som trasas sönder på grund av det.

Men kan jag i alla fall få något sagt utan att jag pratar i mun på mig själv är jag någorlunda glad, för det är ett fenomen jag önskar ni kunde uppleva, jag önskar jag hade kunnat transkribera det till en textrad utan att behöver fylla ett papper med saker i olika färger och storlekar ord och meningar som slåss som om det vore en urballad nyårsfest.

Jag har flyttat, hit, det har jag konstaterat, jag trivs bättre är (under trädet och luktar på blommorna! HA!) än i min gamla blogg, den var mest jobbig och det störde mig mer än vad jag fick sagt, dessutom var den sönder hela tiden när jag ville skriva och det var inte heller bra. Så jag sätter mig här, med 4 jordgubbar, en ask ciggaretter och en kopp kaffe och spyr min galla över världen och alla dess små problem i hopp om att jag själv ska känna mig lite mer komplertead (fuck hur det stavas jag har försökt två gånger redan och jag är aldeles för fort för att försöka igen).

Sikten från mitt fönster gör mig underbart lycklig och jag älskar den.

Jag kan inte tänka mig en värld utan den, men det har jag aldrig kunnat och det är därför jag inte just nu befinner mig i en fransk öken och svettas med ett gäng andra utlänningar i ett främmande land med ett vapen i min hand och försöker önska att jag hadde vatten.

I varje fall, jag spelar wow, ganska mycket, mer än vad jag visste att jag någonsin skulle göra, det var ett ganska bra spel endå, jag var bara missnöjd med hur det såg ut när det kom och jag spelade dessutom ett annat spel då. Jag vill inte gå och jobba, jag vill inte inte inte inte sätta mig i den fula jävla bilen och köra ut de fula små paketen till de fula små människorna som har bättre jobb än mig och tror att jag inte kan stava till svensson utan att de bokstaverar det för mig. Jag blir så trött, mest för att jag sover så dåligt men för att jobbet sliter mig som det gör och att mitt huvud aldrig håller käften utan bara ska prata prata prata prata, jag ha försökt dränka det med musik, jag har försökt dränka det med att snurra det, jag försöker till och med titta på vad jag gör ibland, men det funkar itne för det intresserar mig inte, jag skulle kunna köra min runda döv dum och blind med båda händerna på ryggen om jag skulle behöva. Den sitter på fel ställe, och det är kanske därför jag har så ont i ryggen?

Fan. jag vill skriva för en tidning, jag vill slippa lämna mitt hem för att jobba eller jag vill jobba med något som är kul, något som är utmanande, något som stimulerar mig, något som det finns ett slut på, ett jag kan se, något som är annurlunda från dag till dag, och då menar jag så klart inte bara mängden paket och ett par olika stopp från dagen innan, JAG HAR VARIT ÖVERALLT OCH JAG VILL BARA BORT FRÅN ROSENGÅRD NU!

Jag kan säkert fortsätta för det finns ingen som stoppar mig så bra som jag själv, och jag gör det alldeles för ofta, jag borde göra mera saker på random, jag borde slå dig om jag ser dig, jag borde skratta och skrika för att jag hittar en krona på marken och jag borde vara full och hög och trög och dum när jag spelar in min skiva. Jag vill göra så mycket varför kan jag inte göra något som är nära, och när ska jag göra allt jag vill? Vad ska jag äta brukar vara mitt största problem, för jag har aldrig någon aning, för jag vet inte om jag bryr mig för jag tycker det är jobbigt att äta, jag t ycker nog det är lite jobbigt att laga mat med, men det är kul när jag för göra det för min utsikt, men mest av allt tycker jag det är jobbigt att diska, värst är det när disken försöker äta mig.

nu ska jag sluta för du kommer aldrig att slippa från mina textrader annars.

Klumpigt, svenska språket... eller staten?

Wikipedias definition på ordet missbruk är som följer:

"Missbruk är en allmän benämning på användning eller behandling (av människor, saker eller droger) som anses skadlig. Inte sällan är den missbrukande personen beroende av ämnet eller fenomenet den missbrukar."

Sedan följer en lista med förslag på olika missbruk, framförallt, och i detta sammanhang mest intressat är just ordet narkotikamissbruk. som följs av denna text.

"Ordet missbruk används vanligtvis för att beteckna all användning av illegala droger, oavsett om bruket är överdrivet och skadligt eller inte, och oavsett om ett beroende har utvecklats eller inte."

klickar man vidare för att läsa om detta fenomen finner man inte denna textrad igen, man hittar dock en sammanställning om var ordet kommer från och ett par texter om grupper som ligger i riskzonen.

Narkotikamissbruk
Enligt wikipedia.

Det vill säga, det finns ingen direkt anledning att kalla ett brukande av narkotika för missbruk, om det inte är narkotika som är tillhandahållet på annat sätt än via en läkare och betalat för på ett apotek.
Dramatiskt.